About Alexandria
Give a hand: To-do
Submit corrections

Search for a game
Tags
Alexandria in numbers

Locations
Calendar
Blog feeds
Awards
The Jost Game

Contact us
Privacy policy
Login:
Language icon Choose language:

dadeennbsv

Kräftskivan

Front page for Kräftskivan

RPG system: Call of Cthulhu 5th edition
Participants: 1 GM, 4 players

By

✏️David Jenssen Bergkvist
OrganizerDavid Jenssen Bergkvist

Download

PDF Scenario [Swedish] (0.2 MB)

Description

Vivian satt och tittade ut på landskapet som susade förbi. De hade åkt längs motorvägen i nästan tre timmar nu och för tillfället var alla tysta. Hon suckade för sig själv och undrade återigen om den här resan verkligen var en så bra idé som den först hade verkat. Hon vred på huvudet och svepte med blicken över minibussen. Det var en nedslående syn. För det första så var de bara fyra stycken, Vivian medräknad. För det andra var hon ensam tjej - Susy hade helt oväntat tackat nej i sista stund. Och för det tredje skulle de garanterat relegeras allihop om Universitetet någonsin fick veta att deras ”studieresa” i själva verket bara var en förevändning för att få tag i en minibuss och åka på musikfestival.

”Killarna ser i alla fall nöjda ut” tänkte hon surt.

Mitch bredde ut sig i baksätet och snarkade. Mitch - personifieringen av själva konceptet ”Slöfock”, som tagen direkt ut Platons idévärld.

Darren satt i framsätet och använde sina knän som trumset, lyssnandes till någon odefinierbar metal-variant på sin Walkman. ”Tack och lov att han åtminstone inte sjunger med” tänkte Vivian.

Joseph satt på förarplatsen. Han såg extremt koncentrerad ut, och sträckte sig precis efter vägkartan på instrumentpanelen.

Vivian öppnade munnen för att fråga hur långt det var kvar till det där lilla samhället (Vad var det det hette nu? ”Three Lakes” eller något sånt? Det påminde henne om en dålig TV-serie.), men hejdade sig. Det var inte som om det egentligen spelade någon roll. Hon hade gett sig in i leken, och den skulle inte ta slut förrän de kom tillbaka till Universitetet om sex dagar. Hon var fast på den här resan, på gott och ont. ”Nåja. Det blir säkert kul ändå.” hoppades hon. En kall rysning gick längs hennes rygg, och det var inte bara för att Darren hade skruvat upp luftkonditioneringen lite för högt. Hon drog jackan tätare omkring sig och vände tillbaka blicken ut mot det tysta landskapet som böljade förbi under en grå himmel.

Played at

MittKon 2002AD (2002)

Trivia



Send corrections for this page