Sanctus, sanctus, sanctus dominus deus sabaoth
System: Ars Magica
Deltagare: 1 SL, 5 spelare
Arrangerat av
Atlantis
Av
Johannes Nesser | |
Robert Steneholm |
Beskrivning
Den lille pojken kurade ihop sig i det urinstinkande hörnet och höll för öronen. Han ville inte höra ett ord till... Men rösten var alltför skarp, alltför penetrerande. Den ekade mellan väggarna.
"Då sade herren till mig: 'Profetera över dessa ben och säg till dem: Ni förtorkade ben, hör HERRENS ord: Så säger HERREN, HERREN till dessa ben: Se, jag skall låta ande komma in i er så att ni åter blir levande. Jag skall fästa senor vid er och låta kött växa på er och övertäcka er med hud och ge er ande, så att ni åter blir levande, och ni skall erfara att jag är HERREN""
Ett släpande ljud hördes från bortre delen av salen. Mannen närmade sig. Det trasiga kåptyget släpade i smutsen på golvet och bakom honom virvlade en pelare av damm upp. Han släppte inte blicken från boken ens när han tog de försiktiga stegen nedför altartrappan och nalkades mörkret i hörnet.
"Och jag profeterade, som det hade blivit mig betallt' Och när jag nu profeterade, hördes ett rassel, och där blev ett gny, och benen kom åter samman, så att det ena benet fogades till det andra. Och jag såg hur senor och kött växte på dem, och hur de övertäcktes med hud därovanpå, men ingen ande var ännu i dem. Så säger HERREN, HERREN: kom du ande, från de fyra väderstrecken och blås på dessa dräpta, så att de åter blir levande. Och jag profeterade som han hade befallt mig. Då kom anden in i dem, och de blev åter levande och reste sig upp på sina fötter, en oändligt stor skara"
Han stod böjd över pojken nu. Den darrande lilla sparven i hörnet. Han slog igen boken och lade sin långa beniga hand på pojkens fuktiga huvud.
"Seså. Du ser att det inte är något farligt. Det står ju i den goda boken"
Spelat på
UppCon '95 (1995) |
Skicka in rättelser om den här sidan