Den sista dansen
System: Friform
Deltagare: 1 SL, 2-4 spelare
Av
Eliot Wieslander |
Beskrivning
Att titta sig i spegeln, se de sedvanligt utsträckta vristerna och den perfekta hållningen hos henne själv, innebar inte längre någon tillfredsställelse. Inte heller känslan av att detta var hennes. Allt var hennes.
Han sträckte på sig ytterligare, höll, höll och höll ut rörelsen. Hur länge skulle hon plåga honom, undrade han. Han hade ju inte gjort något fel. Ilskan gjorde bara hans rörelser än mer uttrycksfulla och hon log, slutligen.
Den unga flickan tittade på med skräckblandad förtjusning. Inom henne brann en visshet, en önskan och ett hopp: Hon ville bli som Madam.
I skuggorna stod vännen och betraktade skådespelet, som alltid...
Välkommen till en stund med avundsjuka, skräck, död och passion... framför allt passion.
Spelat på
SydCon VI (1997) |
Skicka in rättelser om den här sidan