Pantografen

• NisseNytt

System: Kult
Deltagare: 1 SL, 5 spelare

Arrangerat av

NisseNytt

Av

✏️	Anders Björkelid
✏️	Mats Rytther
✏️	Sven Söderkvist
✏️	Pär Tångeberg
	Anders Björkelid

Ladda ned

Broschyr [svenska]

(5,5 MB)

Beskrivning

Pantografen är en längre berättelse med tre prologer.

New York, New York

New York. Manhattan. Ljuden som slår emot mig. Taxibilarnas ilskna, geting-gula signalhorn. Rusande motorer, skrikande bromsar vid övergångsstället och evigt tjutande billarm som från sårade djur.
Färgerna: Smott-grå himmel och smutsig betong. Det påträngande folkvimlet. Skrikande, kvalmigt och knuffande. Yuppie-nallar som hajar genom massan, bag-ladies planlöst sökande under ytan, stim av ungdomsgäng och uteliggare som drunknat i floden av bilar och folk.
Lukterna: Dieselbussarnas avgas, som tjärigt fastnar på kinden, tung, kväljande och oljig. Svett från inpyrda kavajer och trögflytande svallvågor av parfym efter kvinnorna från 5:e avenyn, kladdiga och yrselframkallande. Känslan av skyskrapor som tittar över min axel och den dova, mullrande basen i mina fötter från ett passerande tunnelbanetåg.

Sinatra

Uppsala 06:35
"Tåg mot Mora-Borlänge-Falun avgår nu från spår två. Tag plats."
Det finns en särskild känsla som är förknippad med att stiga på ett tåg tidigt om morgonen. Den lägger sig i magen, eller strax ovanför. Luften är kylig och munnen smakar metallisk. Ögonen är chockade, de skulle vilja sova men förstår inte riktigt varför de inte gör det. Man är kall men fryser ändå inte och när man burit bagaget på tåget svettas man på ett speciellt, surt sätt som påminner om kallsvett men inte är det.
Alla tittar ilsket på en när man lägger in väskorna. Alla tycker man är för omständig. Det luktar otrevligt av trycksvärta och tågkaffe. Barnen skriker och gnäller och det går inte att sitta bekvämt i sätet hur man än försöker. Magen är tom men man skulle inte kunna tänka sig att äta någonting. Eller göra någonting annat för den delen.
Det enda man kan göra är att tvinga sig in i en kolaseg och orolig sömn och hoppas att ingen medresenär försöker börja prata med en.

Cognac serveras i biblioteket klockan sju

Eric stannade landrovern på gården och alla fem steg ut för att börja packa ur. Joan viftade bort godsherren som sprang fram för att hjälpa till.
- Vi lastar ur själva tack. Gå in och häll upp någonting åt oss att dricka istället. Whiskey om du har. Och sluta oroa dig. Vi ordnar det här på nolltid.
Under tiden hade de andra börjat att samla ihop sina verktyg. Roald tog tygväskan med sina tarot-lekar, runbrickor och sina specialtillverkade I-CHING stickor i läderfodral tillsammans med boken med tolkningarna. Briget tog sin gamla medfarna te-burk och en nytäljd slagruta av hassel. James bar allt han behövde i sitt handbagage (sin bibel, sitt radband och ett enkelt kors), så han hjälpte Eric att bära in hans trummor, filtar och den stora, behornade mask som han egentligen bara hade med för syns skull. Sedan hjälptes allihopa åt att packa upp och bära in Joans stora samling av böcker (Salomons Nycklar, Svarta Bibeln, De Occulta Philosophia...) alla ljus (svarta, vita, mönstrade...) alla papper med anteckningar och fotostater (cirklar, pentagram, heptagram...) och alla attrialjer (stavar, kritor, djurlämningar, pulver av olika slag...) och sist av allt lyfte Joan själv in Den Gyllene Grenen, mistelkvisten som hon hade hittat under resan hit. Hon var noga med att inte spilla en droppe av daggen som dröjde sig kvar på dess blad.

Spelat på

Nämns i följande artiklar

Trivia

• Enligt Björkelid "En milt surrealistisk mardröm om tåg och likström".
• 12-15 timmars scenario bestående av tre delar: I. NewYork, NewYork, II. Sinatra, III. (Cognac serveras i biblioteket klockan sju).
• En av prologerna är enligt Björkelid en adapterad Clive Barker-novell.
• Spelades aldrig av andra än upphovsmännen, så scenariot finns bara nedskriven som lösa anteckningar och högar med handouts.
• Ingick i arrangemanget "NisseNytt Festival" på UppCon 1997.
• Ingick i arrangemanget "NisseNytt Festival" på GothCon 1998.