Lothrims lärjungar
System: HârnMaster
Av
✏️ | Jonas Thornander |
Beskrivning
Den hårda nordanvinden tränger sig igenom både ben och märg. Slätterna ligger under ett vitt täcke av snö och floderna är bottenfrusna. Hela Kaldor ligger i en tyst sömnig dvala, och inget tecken på liv eller rörelser tycks finnas. Fåglarnas sång har tystnat och de har sedan länge flugit sin väg bort från den kalla vintern till varmare länder och människorna håller sig borta från landsvägarna och stänger ute kylan.
Solen skiner skarpt men har intagit en låg position och det är en frisk men kall luft denna klara vintermorgon. Långt bortom kullarna traskar fyra gestalter envist pulsande framåt i snön med rask takt. Deras kroppar är insvepta i tjocka tyger och ansiktena har halsdukar omsorgsfullt virade runt sig. Deras ansiktsuttryck och den kroppshållning de har avslöjar att vädret är mycket opassande för en resa som denna. Kinderna är rödsprängda och kylan biter sig envetet fast i deras kroppar. Man kan undra vad som kan få detta sällskap lämna den varma stugvärmen och bege sig ut i vinterlandet, uppenbarligen måste det vara väldigt viktigt för dem. En präst, en kyrkoriddare och två sjaskigt klädda luffare, något tyder på att detta sällskap inte är som vilket sällskap som helst.
Under ytan, i den politiska världen så lurar faror stora nog att hota Kaldors fredliga liv. Någon rustar upp en armé, några duktiga hantverkare tycks spårlöst försvinna, och det viskas i de högre och mer välbärgade kretsarna att landet är i fara. Någon kallar sig Lothrim, en legend död sedan länge som hade ett imperium, styrd av trolldom och slaveri, har återigen uppdagats. De lärda vet att det är en lögn, Lothrim är död, men genom att nyttja legenden kan denne nya "Lothrim" skapa skräck bland skrockfulla bybor. Att Lothrim återigen skall med sin tyranniska makt återskapa sitt forna imperium, får varje man och kvinna att rysa.
Spelat på
GothCon XXIII (1999) |
Skicka in rättelser om den här sidan