Ödets vind
System: MERP (Sagan om Ringen Rollspelet)
Deltagere: 1 GM, 4 spillere
Af
Johan Laerum |
Foromtale
Elidan tittade upp. Hans blick var fylld av allvar;
-Vi kommer inte längre här. Jag kan knappt ta mig fram obemärkt själv, jag betvivlar att vi kommer längre västerut i kväll.
Gilanadir lyssnade till spejarens upprörda stämma och tog samtidigt del av de syner denne erfarit. Han kände skräcken knyta sitt kalla grepp om hans sinne. Elidan hade rätt, det var dags att slå läger igen.
Kalanar som satt och vilade mot en trädstam varken förstod eller hörde vad de två alverna diskuterade. Sexton timmars marsch hade gjort honom helt utmattad. Nu svävade han bara mellan sömn och vaket tillstånd. Han hade blivit tillsagt att ta hand om Silvana, men tappade bort henne lika fort. Snart skulle han inte orka med i alvernas tempo längre. Han visste att det troligen betydde döden.
Silvana hade hittat en glänta lite längre bort. Hon hade för flera dagar sedan tröttnat på att försöka hänga med i broderns resonemang. Allt var ju uppenbart. De var tvungna att ta sig till Aman och träffa resten av stammen. Alla de som försvunnit och som nu sov i Väntans salar. Hennes far fanns där, det visste hon.
Hon vände blicken mot stjärnorna. Där såg hon Iluvatars lampor, de hade inte slocknat ännu deras ljus var vägledning, det hade Gilanadir sagt.
Spillet på
SolCon III (1998) |
Indsend rettelser for denne side