Sedum -en fetknopp utan blad.

System: Friform

Af

Foromtale

- Vad är det for steg som hörs i trappan ? Frågade Baxter och lekte med skeden i sitt svarta kaffe.
- De kommer for att arrestera oss, svarade Mr. Heimat med sin något gnälliga röst och tömde ett glas konjak.
- Åhå... jaså, på så vis sade Baxter.

Männen ute i trappan hade nu kommit upp till avsatsen vid tredje våningen, där ett par rörmokare stod och fingrade lite rastlöst på
elementen. Rörmokarna och männen i trappan utbytte menande blickar.
- Alla är hemma viskade en av rörmokarna och hamrade på ett rör. En man i första ledet tog fram en tjänstepistol ur ena rockfickan och mannen bredvid tog upp en dyrk. Alla var väl beväpnade när de gick upp till lägenhet nummer 43. En hade nät av silke i sina fickor, nät som lätt kunde vecklas ut. En annan hade tjocka rep och ett par uppsättningar handfängsel i beredskap. Dörren slogs upp med en smäll och ett tiotal män störtade in. Alla beredda på vad motstånd som skulle kunna ges. Men snart fann de till sin bestörtning att lägenheten var öde, det ända spår av liv som lämnats kvar var en varm urdrucken kaffekopp och ett konjaksglas som lämnats på köksbordet. Bredvid glaset stod en blå speldosa med förgyllda kanter.

Någon minut senare uppenbarade sig en lång man i svart väst och rock tillsammans med en kolossal kanin utanför New Hampshire Hotell. Mannen banade sig raskt väg genom folkmassan och öppnade hotellets entrödörr. Men en benig och otrevlig portier hejdade honom och sade i vresig ton:
- lnga kaniner på hotellet.
- Ursäkta mig, gnällde den långe mannen och förde en knotig hand till örat som för att höra bättre, inga kaniner säger ni? Vad för kaniner? Portiern spärrade upp ögonen och med all rätt. Mannen hade inte längre någon ofantlig kanin vid sin sida, i stället trängde en tjock karl i övre medelåldern in i butiken. Den tjocke mannen bar på en blå speldosa men förgyllda kanter...

Spillet på