Hundra årstider höst
System: Drakar och Demoner Trudvang
Deltagere: 1 GM, 5 spillere
Af
Richard Nilsson | |
Sara Salkvist |
Foromtale
- Snälla broder! Låt inte Bergafadren få fatt i mig!
Lillasysterns ord ringde fortfarande i öronen när Vork vaknade i den råkalla stugan. Han klappade sina fårade insjunkna kinder för att få upp värmen och jaga bort den kvardröjande drömmen. Utanför strilade höstregnet över de bruna lövkronorna och samlades i gyttjepölar på vattensjuka marken. Det regnade som det gjort varje dag sedan den där hösten för hundra årstider sedan. Hösten då vännerna givit sig ut på ett magiskt äventyr. En barnslig lek som förvandlats till allvar och slutat i tragedi. Med trötta sorgsna ögon såg Vork ut över gårdsplanen. Genom det brungrå diset kunde han skymta någon komma springande. Det var Mira, flickan han älskat när han var pojke. Kvinnan han inte talat med på hundra årstider. Vork fick anstränga sig för att höra henne över det strilande regnet. Och nu frös hans blod till is.
- Bergafadren har återvänt!
Några barn ger sig ut på en resa genom Trudvangs magiska värld för att finna sina försvunna kamrater. Färden börjar som en lek och ett äventyr men slutar i tragedi. Hundra årstider senare härskar fortfarande hösten över landet. Barnen har vuxit upp, bittra och tyngda av skuld. Världen har blivit kall och hård. Då återvänder ondskan från deras barndom. återigen måste de ge sig ut på färden för att rädda byn och återfinna det som gick förlorat för så länge sedan.
Spillet på
Stockholms Spelkonvent (2008) |
Indsend rettelser for denne side