Asylum
System: Systemløst
Deltagere: 1 GM, 5 spillere
Af
✏️ | Bertil Frykholm |
✏️ | Per Rolandsson |
Foromtale
Inatt… inatt är det min sista natt här, jag vet det. De tror att de har vunnit, de tror att de segrat över mig men de har FEL! Jag är en gud, jag tänker inte kuvas av dödliga vakter och doktorer på detta förbannade sjukhus! De har ingen aning om vem jag egentligen är, de vet ingenting, de förstår ingenting men jag är egentligen odödlig.. Så när de spänner fast mig vid den där stolen och läser upp mina “rättigheter” för mig så ska jag skratta, skratta, skratta, skratta, skratta! Jag är mörkret, jag är ljuset, jag är Brahma, jag är allt!
Patient: Ivan Stukaroff. Nummer :A32. Åkomma: Hybris, hallucinationer och milda drag av senildemens. Säkerhetsgrad: Hög, patienten anses mycket farlig.
Efter år av arbete med patient A32 så har jag härmed kommit fram till att det inte finns något vi kan göra för hans tillfrisknande, han verkar fortfarande se sig själv som en gud. Jag skulle helst se att han elektrifierades redan inatt. Han stör de övriga patienterna i deras tillfrisknande och han envisas att påstå att världen är på väg mot sin undergång. Som sagt, elektrifiering, inatt. /Doktor Jepetra Androv.
Välkomna till Asylum, ett parallellspel där två världar möts. Två världar som står så nära varandra men ändå så långt ifrån, eller kan skenet bedra?
Med den stora förhoppningen att snart träffa er på mentalsjukhuset hallonängen.
Spillet på
SävCon VII (2007) |
Indsend rettelser for denne side