Alexandria

Om Alexandria
Indsend rettelser
Kontakt os

Søg efter spil
Tags
Alexandria i tal

Kalender
Jost-spillet
Blog-feeds

Priser

In English
Log ind:
Vælg sprog:

daennbsv

Förrädiskt Fängelse

System: Alea Iacta Est
Deltagere: 1 GM, 4-6 spillere

Af

✏️Ulf Hartelius
✏️Alexander Platon
ArrangørUlf Hartelius
ArrangørAlexander Platon

Download

Word Scenariet (0,1 MB)
🖼️ Karta (0,1 MB)

Foromtale

Vi är vid en korsning. För ett ögonblick tänkte jag skämtsamt föreslå att vi kan dela upp oss, men Saras bleka ansikte får mig att snabbt stänga munnen och vända mig framåt igen. Jag kan inte anklaga henne för att vara rädd. Det är jag med. Men som ledare får jag inte visa det. Jag måste ingjuta vad lite hopp jag kan. Anledningen till att jag går längst fram är inte för att jag är modig. Det är för att de andra inte ska se kallsvetten som rinner av mitt ansikte likt en smältande glaciär. Utan något argument beslutar jag mig för att vi ska ta den vänsta korridoren.
Det börjar kännas som när man kommer ut ur ett hus när det just ska börja storma; luften utomhus är minst lika instängd som den i huset och det är helt vindstilla, men det finns en subtil känsla av rymd. Jag känner av det i luften, för vår enda fackla lyser bara upp de närmaste metrarna framåt. Resten är becksvart.
En blick åt sidan bekräftar vad jag var rädd för. Inte nog med att vi inte längre har några väggar bredvid oss; alla spår av en korridor är borta. Vi har kommit ut mitt i ett stort rum, en mörk rymd, utan minsta riktmärke att gå efter.
Det är då vi hör morrandet igen. Närmre, den här gången. Det är även då som en vindpust, hur kan det blåsa här?, får vår sista fackla att slockna.

Spillet på

GothCon XXXIV (2010)


Indsend rettelser for denne side